Gå direkt till:

Fabriksjusterat Stallets plats
Vargtonen Mått och mensur

Cellons ton – som människans röst

Vilket av alla musikinstrument låter mest likt människans röst? Jo en violoncell, detta lyriska instrument, som måste omfamnas för att ge ljud ifrån sig. Det är den tredje medlemmen i fiolfamiljen och ett av de två basinstrumenten.

Lika många som årets dagar, är cellons årsringar

Denna sanning är instrumentets styrka och svaghet. Då cellulosafibrerna i träet sväller av fuktig luft och krymper av torr, (gäller massivt trä!) finns alltid risk för sprickor. Speciellt i torrt inlandsklimat på vintern. På gran kan förändringen bli ca två procent, om fuktkvoten ändras med tjugo procent.

Värdefulla och kära instrument vistas i 55 procent relativ luftfuktighet, långt ifrån värmeelement och direkt solljus. Krukväxter, luftfuktare och elementkrus hjälper upp fuktigheten i inomhusmiljö. Fukthållare typ DAMPIT är en hjälp i etuiet och under resan. Följ instruktionerna noga!
Ge akt på nedersadelns inpassning i locket, samt halsens infästning, här måste finnas en krympmån. Kontrollera så eventuella sprickor kan åtgärdas i tid. Det krävs stora mått av försiktighet för att cellon ska åldras med värdighet. Upp

Fabriks- eller hantverksjusterat

Vad gäller produktion av enklare stråkinstrument lägger man liten vikt vid injusteringen, det är ett tidskrävande moment som ställer bestämda krav på hantverkaren. En ”fabriksjusterad” cello innebär endast att stallet står upp med strängarna monterade – utan någon som helst tillpassning! En ung musikant har rätt till ett väl injusterat instrument. En erfaren som kan ju kompensera bristande tillpassning med teknik. Förvissa dig om att injusteringen av instrumentet utförs av en fackman.

Några fallgropar på ett ”fabriksjusterat” instrument

En slarvigt placerad ljudpinne kan lätt skada eller orsaka en spricka i locket, dessutom är placeringen och tillpassningen av största vikt för instrumentets klang. Kontrollera med tandläkarspegel! En greppbräda skall vara konkav och inte konvex. Fel form orsakar orena kvinter och durr. Notera om greppbrädan är av svärtad hårdträ. Ebenholts-greppbräda skapar en förutsättning för ett långt brukande utan problem med nedslitning och missljud. Kontrollera ”luften” mitt under strängen genom att trycka ned den vid båda ändarna av greppbrädan. Riktvärde ca 1 mm.
Ett felaktigt stall, för högt eller för lågt, skapar olika problem för musikanten, alltifrån ömma fingertoppar till ”durr”. Utformningen av stallets linje skall också göra det lätt att spela på en sträng i taget. Stämskruvar som knirkar eller sitter fast skapar irriterande och farliga situationer, för barn ställs ännu högre krav på lättstämda instrument. Strängar finns i mycket olika fabrikat och prisläge. Kontrollera att det är en bra kvalitet och att strängarna är till rätt mensur. Inte sällan används avklippta strängar till mindre instrument, det är förkastligt.
Upp

Stallets plats
f-hål fiol

Cellons förhållandevis höga stall har en benägenhet att plötsligt stå på fel plats! Då stallets (och ljudpinnens) placering är av fundamental betydelse, måste placeringen kontrolleras med jämna mellanrum. De vibrationer som fångas upp av stallet förmedlas via stallets fötter till den neutrala punkten på cellons lock det vill säga mensurlinjen (a). Den ena stallfoten vilar på basbjälken, som sprider vibrationerna över hela locket. Vid den andra foten (b) står ljudpinnen (c) bakom stallet (något spänd mot lock/botten) för att fortplanta vibrationerna till botten.
F-hålens funktion är både att underlätta lockets rörelseförmåga samt att vidarebefordra akustiska vibrationer till rummet.
Strängtrycket genom stallet mot lock/ljudpinne/botten är åtskilliga kg, en kraft som inte får försummas. Ett högre stall ger en större ton samtidigt som strängtrycket ökar dramatiskt.
Upp

Vargtonen

Alla instrument har en vargton (fr. tyska Wolftöne), dvs en akustisk egenton (resonanston) frågan är bara vart! På cellon där problemet är störst, finns vargtonen oftast mellan E och Fiss. Vargtonen kan förflyttas till ett område där den stör minst. Några vanligen förekommande metoder är:
  • strängbyte till en tunnare och mer distinkt sträng
  • förlängning av senan
  • montering av vargtonsdödare (rör på sträng)
  • montering av resonator (invändig platta i lock)
  • lägre stall.
Dissonanser kan också bero på att stackelpinnen vibrerar i inskjutet läge, felaktig översadel eller sprickor. Upp

snäcka

Mått och mensur

Vid översadeln kan stränghöjden över greppbrädan vara
ca 1mm och strängarna nerfilade 1/3 av sin diameter. Normal stränghöjd vid greppbrädans nedre del för en fullstor cello:
C ca 7 mm, G ca 6 mm, D ca 5 mm och A ca 4 ½ mm.
Använd grafit på friktionsytorna, dvs översadel och stall! Jag rekommenderar Wittner eller liknande stränghållare med inbyggda finstämmare, då ställs inte samma krav på stämskruvarnas inpassning. För att stämskruvarna inte ska lossna krävs både god tillpassning och rätt upplindning (se skiss), detta är speciellt viktigt för cellon. Använd t.ex. Hill stämskruvspasta för rätt friktion. För trögare skruv använd krita. Skillnader i cellons storlek finns mellan olika tillverkare, främst mellan asiatiska och europeiska.
Förhållandet mellan hals- och kroppsmensur är 7 till 10.
Om vi mäter cellons:
strängmensur till 17/17 blir
halsmensuren 7/17 och
kroppsmensuren 10/17.
Kontrollera själv
Mät strängmensuren (tex 69 cm) och dividera
måttet med 17 (4,06 cm).
Multiplicera därefter talet med 7 (28,4 cm)
det är halsmensuren.
Multiplicera åter talet med 10 (40,6 cm)
det är kroppsmensuren.
Upp
©1998-2015 Stefan Sundberg Fiolbyggarverkstad AB, Skånim, 452 93 Strömstad
Tel 0526-230 67 .:::. E-post:  info@fiolbygg.se